Ulf Lundell lyrics

Låt det snöa

Original and similar lyrics
För ett ensamt hjärta är vänliga ord som ett vårregn så säger turkarna Leendet du sänder ut vänder åter till dig så säger man i Indien Låt det snöa Låt det bli jul igen Låt det bli snötyngda granar vid en stockstuga i bergen igen Tänd dom där ljusen jag vill känna dofter av stearin Håll grytan kokande, måla världen varm Med den röda färgen igen På väg till min älskling Med en längtan nervig och het På väg till min älskling Med ett litet rött paket Vänlighet behöver man aldrig ångra så säger man i Grekland Ett rep av kvinnohår binder lätt en elefant så säger japanen Låt det snöa Låt det bli jul igen Låt klabbarna brinna Låt mig få känna doften av nejlika igen Sätt på kastrullerna och låt det lukta av blossat vin Låt stjärnorna tindra och måla världen varm nu med den röda färgen igen På väg till min älskling... En lång kyss under misteln vill jag ha, ska han få En briljant i en kedja av guld en vacker gran och bara vi två Låt det snöa Låt det bli jul igen Ge mig en släde och en häst, några facklor Och en lurvig fårskinnsfäll Sätt ett sigill av lack tvärs över den här kvinnans glada grin Sjung stilla natt, måla världen varm nu med den röda färgen igen På väg till min älskling... Låt det snöa Låt det bli jul igen Låt det snöa Låt det bli jul igen...

L 3ton

Lok
Låt det va låt det va stå kvar låt mig se ett bakåtsteg av gigantiskt slag ett utav de få riktigt omöjliga uppdragen att inte ge igen utan att ge igen men senare och lenare men aldrig mjukare smartare, snabbare och mycket sjukare det kommer att bli en vinst för dig själv att låta svinen köpa den skit du säljer varför sak det vara så svårt att fatta få in i huvet in under luvan att tämja djuret att skruva sakta låta det svida känn på varje varv du kommer att vrida men för att kunna vrida riktigt bra måste kunskapstyngd lyftas och känslor läsas av analysera, skapa ett vapen som ingen körd en kan bli av med Det lever än... MMMM...nu när vi har allting klart för oss och eftersom vi vet hur vi skall skada dom kan vi lägga upp en plan och låta fula ankungen bli en slaktar svan låta den växa stor låta den utveckla långa klor skicka vår faktura med inkassokrav till dom som betalar allt vi köper till dom Det lever än...

Tango I Nizza

Evert Taube
Säj minns ni mej ännu, don Fritiof Andersson, det var länge sen vi fick en dans vi två. Men jag är Carmencita ifrån Samborobon, där vi möttes nittonhundratrettiotvå. En tangokväll på Pampas en afton i april, ja, ni stal en kyss och sen fick ni en korg! - Jag var grym, ni blev ledsen, men så går det ju till, ja och så for ni hem igen till Göteborg - Vackra Carmencita, ni min enda kärlek! Hur kom ni till Nizza? - Jag flög från Paris just för att träffa er här på något vis. Friar'n med miljoner! Säj vart tog han vägen? Var nu inte elak, det var bara skämt och jag var bara sjutton år. När ni red bort sista gången, Andersson, från Samborobon på er häst Marron, var jag förtvivlad, jag grät i fjorton dar för att inte ni var kvar. Pappa, han sa: Du är tossig, lilla vän, han kommer väl igen, men det blir inte den! Mamma, hon sa: Tja, det tar en liten tid och så får ditt hjärta frid. Jag längtar till Pampas, jag längtar dit igen, Carmencita, när jag ser och hör dej här. Att rida dag och natt för att möta dej igen, du den enda flicka som jag håller kär! Jag längtar ner till Pampas, till nätternas mystär och till markens doft som var så ren och stark. Fritiof, allt det du längtar, det bär jag med mej här, mitt hjärta, Fritiof, är din jungfruliga mark! O, du lilla duva, vad du kuttrar ljuvligt! Skoja inte med mej, det finns bara du i hela världen och jag skall bli din fru! Vackra Carmencita, vad du dansar härligt! Fritiof, o, du för mej i himmelen in, där jag för alltid blott är din! Stjärnor och palmer och Medelhavets brus kring ett litet hus med två tända ljus, rött vin och druvor och blommor i ett krus i ett litet ensamt hus! Nattbrisen kommer från bergen i Provence spelar en kadens i ett träd nånstans. Flickan från Pampas har återfått sin vän, Fritiof ifrån Bohuslän.

Av Ingens Fr

Lars Winnerbäck
Du bjuder ut ditt skratt till var och en som önskar få Älvorna har bjudit dig till vals Men din salta dagg syns tydligt mot din ögonfrans ändå Du dansar tyst en kärleksvals från ingen alls I desperat jakt på en vän kan du förnedras om igen Du skänker mer än nån kan ta för en sekund av nånting bra Kan någon ge vad du ska ha Vill någon se vad du har sett Kan du nånsin hitta rätt och få tillbaka det du gett Natten har sin sång om vilsenhet en trappa ner Där blinkar lamporna till komp av en maskin Ett trött och vilset barn av trasig värld är allt jag ser när du felfritt stampar takt till hysterin Du blommar upp av ingens frö i värme varm som slask och snö Du torkar tår av ingens tröst och lyssnar tyst till ingens röst Du har rock'n'roll i dina bröst Du har blues i dina lår Du har visor i ditt hår och poesi i dina sår Men nu syns daggen tydlig mot din ögonfrans igen Du vinglar bakfull hem till väggar utan svar Ditt glamourösa hopp om lyckovärld i skymningen blev en bitter vandring hem i singular Du har sett drömmar rasa ner och du vet hur munnar ler Dom älskar gärna det dom ser men dom skräms bort om det finns mer Men du är van vid folks manér och från din vagga till din grav är du den vilsna världens slav du är en tår i svarta hav

Farv Till Dig

Fame Factory
Min natt hur klockorna slår utanför hörs glada rop I min hand ett foto och breven från dig i natt när timmar blir små ska jag läsa allihop en skål för den tid vi haft så vill jag hylla dig En natt för sång och dans champagne och glans men det är ingenting för mig här i min lägenhet i all enkelhet säger jag farväl till dig Mitt i natt och timmen är här nya året dansar in jag ser upp då himlen badar i ljus vem vet vad framtiden bär men jag tror att den är min en skål för den tid vi haft så vill jag hylla dig En natt för sång och dans champagne och glans men det är ingenting för mig här i min lägenhet i all enkelhet säger jag farväl till dig Ensam med vår musik så vill jag hylla dig En natt för sång och dans champagne och glans men det är ingenting för mig här i min lägenhet i all ensamhet säger jag farväl till dig här i min lägenhet i all enkelhet säger jag farväl till dig

Kom

Lars Winnerbäck
Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som Du gick för långt och du är alltid deras fnask. Jag säger Kom Allt är förlåtet, dom snackar bara strunt Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt Din byst är full med rock'n'roll och håret lyser blont Det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt Vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken Vissa dagar är man ett med alla mänskorna i parken Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt Det gör dig matt, det gör dig arg, det gör dig nertryckt i två alldeles för grova skor, din mun ångar av rök Vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök Jag säger KOM Kom, så ruttnar vi ihop på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör För har man nån gång grävt en grop åt alla veta-bättre-typer får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och Du vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan Men nu är allt för sent, nu är det gjort, nu är du dömd Du gick för långt och du är alltid deras fnask, och han är glömd Men låt dom älta, dividera om vikten i det där Här får man aldrig göra fel, här får man aldrig göra om Jag säger KOM Kom så ruttnar vi ihop… Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst och den är lika spottad på som begagnade bröst Det blåser på, nu faller löv, det börjar om Jag säger Kom, här är livet, här är världen vi ska leva i Vi, och alla duvorna på marken, alla fåglarna i skogen Alla mänskorna i parken, alla herrarna på krogen Här finns ingen som kan döma, här finns ingen mera lärd om ditt liv, om din stad, om ditt land, om din värld Det kommer alltid tillbaks, med veta-bättre-direktiv Till en värld, till ett land, till en stad, till ett liv Några smulor till duvorna, min vän sen går vi hem

Was it funny? Share it with friends!